Bränner pengar, gymmet och en mormor


Publicerat den: 2015-09-30 [21:40:44]


Idag har jag och loppan varit i Kista och bränt pengar. Jag shoppade jeans och trosor till mig, fodrade regnbyxor till Noah och strumpor till loppan. 
Juste köpte nya pincetter också, mina blir dåliga skit fort fattar inte hur jag lyckas det är ju så tråkigt att lägga pengar på. 

Sen har jag varit på gymmet, blev en kort träning men det brände fint i armarna efter. 


Mormor har varit här och gosat med barnen och nu sitter jag bänkad framför fotbollen. 
Snart läggdags. 


Ni är ju för underbara


Publicerat den: 2015-09-29 [20:21:21]


Ni är så underbara som fortsätter titta in här fast jag på senaste tiden varit så frånvarande. Inläggen ligger i utkast men jag hinner aldrig skriva färdigt. 

Hailey väger nu 3,3 kg och är 50 cm lång. Nu kan hon nästan ha storlek 50 i kläder! 
Vi fyller våra dagar med att träffa vänner och veckorna bara går, 
Noah är på dagis hela dagarna och stormtrivs! 

Förra tisdagen gjorde jag första passet på gymmet. Så jäkla skönt!! Även om jag inte är redo för tung träning känner jag mig stark och märker inte att jag fick barn nyligen. 
Jag har gjort enklare övningar hemma sen Hailey föddes och knipövningar har jag gjort sen hon var drygt 1 timme gammal och gör flera gånger om dagen. 
Idag har jag varit på gymmet igen och jag ser så mycket fram emot att kunna börja ta i ordentligt igen. 
Mina magmuskler hade knappt separerat sig när Hailey kom och efter 4 veckor av mycket tid på övningar för att stärka inre magmusklerna känner jag inte längre av någon delning alls. 


I fredags gjorde morsan stan. Öl och vin med Patrik inne i stan följt av dans på Garbo. Var i säng vid 2 med ett stort smile, det var en grym kväll. 
En kväll jag verkligen behövde efter den här graviditeten. Bara vara jag och tillbringa några timmar med en vän och mycket skratt. 
Att dansa får mig alltid att känna mig levande. 


Vi har även varit ute på landet och krattat löv till Noahs förtjusning. Mycket gos med mormor och morfar blev det också. 


Vi försöker hitta ett sätt att få vardagen att fungera med två barn. Hailey har börjat ha fler vakenperioder om dagarna, men sover fortfarande väldigt mycket vilket får mig att längta lite efter att jobba faktiskt. Missförstå mig rätt det är underbart att vara hemma med henne men eftersom jag mår så himla bra blir jag lätt rastlös och kan känna mig lite ensam och understimulerad stundtals. 


Jag har otroligt mycket tankar som snurrar i huvudet just nu, mycket existentiella frågor. Vem är jag och vad vill jag egentligen? 
Vara mamma är givet men vill jag definiera hela jaget i min mammaroll. Eller bara vara någons fru? Två täta graviditeter har gjort att jag mycket tappat mig själv och det egna jaget. 
Ja ni fattar, vi tar mer om det någon annan dag. 

Jag samlar mod för att berätta för er om varför jag blev igångsatt tidigare och hoppas på att snart kunna berätta det för er. För jag vill hemskt gärna dela med mig, men det är svårt. Jag har lovat er att jag ska berätta när jag är redo så snart! 

Nu måste jag trycka publicera om det här ska dyka upp innan något annat kommer ivägen och det här också hamnar i utkast. 
Jag ska bli bättre på att hitta hit, lovar! Tack för att ni hänger kvar ni är guld värda. 





Så tomt och tråkigt


Publicerat den: 2015-09-21 [11:05:02]


Förlåt men det är fullt upp just nu och dom stunderna jag inte gör något sover jag eller stirrar på tv av trötthet haha. 

Så idag blir det en bild på Noah som med skräckblandad -förtjusning äter citron på Andys i helgen. Vi hade en super kul helg, ska försöka ta mig tiden i eftermiddag och berätta om den. 


Frågor?


Publicerat den: 2015-09-17 [14:43:21]


Någon som undrar något och har frågor? Kan vara vad som helst om mig, förlossning, graviditet? 
Eller kanske om barnen? 

Hör av er och fråga. Det händer att jag får frågor via mail och det är alltid välkommet också. Jag svarar på allt tror jag! 

Jennifer.betzen@hotmail.com finns jag på om någon vill skicka frågor dit. 

Min son har hållt fram den rosa miniräknaren säkert 10 gånger och undrat vad det är. Så honom finns det ingen hejd på när det gäller frågor! 

Så frånvarande


Publicerat den: 2015-09-17 [07:21:12]


Jag hittar inte tiden att blogga och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva just nu. Dagarna bara går. 
Upp på morgonen, frukost och göra i ordning barn. Noah till förskolan och sen gör jag och Hailey saker på dagarna. Hämta Noah klockan 15. Bus och lek, middag sen kommer pappan hem.
Fullt kaos, fullt ös. 

Senast 20 sover Noah och då slänger vi oss i soffan.




Syskonkärlek


Publicerat den: 2015-09-11 [09:06:20]



Tänkte berätta lite om hur det gått på syskon fronten.

Noah är så snäll med Hailey, han vill pussa, klappa och sitta nära henne hela tiden. När han kommer hem springer han fram till henne och ropar "titta!". 
Ja, då och då ska det nypas i näsa och öron, men inte av illvilja utan nyfikenhet. Han är ju trots allt bara 18 månader så motoriken är ju inte finslipad, då och då råkar han hänga lite på henne och så.
Vi lämnar aldrig Noah ensam i ett rum med henne. 

Nu låter det bara frid och fröjd va? Men nej, sådan tur har vi inte. Noah har absolut reagerat på att vi kommit hem med en bebis. Men han gör utfall mot oss istället. Han är aggressiv mot mig och Jimmy, har börjat med saker han aldrig gjort bara för att påkalla uppmärksamhet. Tex banka i glasrutorna till vårt vitrinskåp och slita i vinstället vi har stående på golvet. Det är väldigt läskigt att han börjat med det för jag är livrädd att jag en dag inte ska hinna fram i tid och han sätter handen genom rutan, han bankar hårt ska ni veta! 

Han gör även illa sig själv, om han inte får uppmärksamheten han vill ha lägger han sig ner på backen och dunkar huvudet i marken. Oftast inte så pass hårt att det faktiskt kommer göra skada, men när han drog huvudet i asfalten här om dagen blev det lite snygga skrubbsår i pannan. 

Han har även blivit liten bebis igen, kommer med filt och napp och ska ligga i knät. Vilket är väldigt mysigt, men små problematiskt när man redan har en bebis i famnen som tex ammar. 

Så status här hemma är smått kaos. Men det löser sig, det har bara gått 1 1/2 vecka än så länge. Jag vill bara att Noahs beteenden som kan skada honom ska upphöra, att han sparkar bakut mot mig och Jimmy kan jag hantera det känns inte lika kritiskt att han ska sluta med det.

Tacka vet jag förskolan, där får han 6 timmar uppmärksamhet, bus och lek. Andrum för mamman, fristad för storebror! Tack förskolepersonalen för att ni tar så väl hand om min son!


Någon som har erfarenhet av att komma hem med syskon eller sett beteendet hos någon annan familj där en ny bebis kommit och kanske kan komma med några tips och idéer? 
Alla erfarenheter är en mer än jag har just nu och alla tips är välkomna. 


 

Finbesök


Publicerat den: 2015-09-10 [09:18:58]


Igår hade vi den här fina familjen på besök. Barnen åt mat och vi mumsade glass. Vi pratade barn, inskolningar, förlossning och om längtan efter den lilla killen Martina har i magen. 
Tänk att den där blonda lilla skönheten ska bli storasyster om ett par veckor! 

Trots att min mage bara varit borta en vecka var det så himla mysigt att klappa på bebismagen. 





1 vecka efter förlossningen


Publicerat den: 2015-09-08 [10:37:01]

 

1 vecka har gått sen Hailey föddes. Jag tänkte visa er bild på kroppen och berätta lite hur jag mår. Jag har inte sparat på detaljerna utan berättar i inlägget om bland annat avslag, så läs inte om du är känslig. 

Jag känner mig otroligt tacksam över all tid jag spenderat på gymmet för jag känner mig stark och mår otroligt bra i kroppen. Och jag tror att jag har träningen att tacka för min snabba återhämtning. 

Magen har dragit ihop sig otroligt bra redan. 
Vågen står på 63,8 kg, vilket är 3 kg från start vikt. 

Jag har haft ont i rygg och nacke under veckan. Jag har gjort några enkla övningar för inre magmuskler och rygg under veckan. Mest fokus lägger jag på knipövningar. Jag började med knipövningar bara någon timme efter att Hailey föddes, jag känner att det blir starkare men är fortfarande otroligt svagt som ni säkert förstår. Jag kan inte knipa kisstrålen och det är mitt mål just nu för att slippa känslan av att jag kan kissa på mig när som helst. Knipövningar gör jag flera gånger om dagen. 
Stygnen är nästan helt läkta och den rispan jag fick på inre blygläppen är läkt. 

Avslagsblödningarna avtog rejält redan efter 3 dagar. På natten är det fortfarande blod men dagtid bara bruna flytningar. 
Mina eftervärkar upphörde helt i lördags. 
Toalettbesök fungerar smärtfritt sen dag 1. 

Om ni undrar något är det bara att fråga på. 



Förlossningsberättelse


Publicerat den: 2015-09-06 [14:23:33]

8:30 Kommer jag in på förlossningen. Barnmorskan kollar blodtryck, lyssnar på bebisen och sätter CTG. Berättar att en läkare snart kommer för undersökning och bedömning av hur igångsättning ska ske. Infart sätts på min hand om dropp skulle krävas.
 
9:15 Kommer läkaren in och undersöker hur mycket öppen jag är. Enbart någon centimeter och livmodertappen är relativt hård och tillbaka lutad. Hon gör bedöming att igångsättningen kommer ske med Cytotec. Ett hormon som man dricker varannan timme tills dess att man börjar öppna sig eller 8 doser. Cytotec mjukar upp livermodertappen genom att framkalla sammandragningar. Ett snabbt ultraljud görs för att vara helt på det säkra att bebisen har huvudet nedåt.
 
9:50 Dricker jag första dosen Cytotec. Man får några ml i en spruta som man får spruta in i munnen. Smakar inget och är så pass lite att man knappt märker att man dricker något.
Efter att jag fått dosen är vi fria att röra oss ut ur rummet. Vi gick en sväng ner till huvudentrén och köpte glass på pressbyrån. Sen gick vi en promenad runt sjukhusområdet.
Jag känner av sammandragningar efter ca 20 minuter men dessa är väldigt milda.
 
11:30 Åter på förlossningsrummet och dags att sätta ny CTG-kurva inför nästa dos. CTG sätts ca 20-30 minuter innan man får nästa dos med Cytotec för att kontrollera att bebisen mår bra och inte reagerar negativt på behandlingen. CTG tas bort ca 5 mintuter efter varje dos om allt ser bra ut med hjärtljuden. Bebisen mår strålande med fina hjärtljud.
 
11:50 Dos två med Cytotec. Framkallar nästan direkt lite starkare sammandragningar. Inte smärtsamma men med mycket tryck. Vi gick ner i restaurangen på sjukhuset och åt lite lunch. Helt okej mat, pasta med kyckling och currysås. Jag fick dock svårt att äta och kände mig trött. Så vi gick tillbaka upp till rummet när Jimmy ätit klart.
 
13:10 Vi är på förlossningsrummet, sammandragningarna har ökat i intensitet, stort tryck nedåt. Jag dansar runt inne i förlossningrummet till radion. Zara Larssons låt- Lush life spelas flitigt och jag känner mig positiv och glad.
 
13:30 Dags för ny CTG-kurva.
 
13:50 Tredje dosen med Cytotec. Fortfarande samma status på sammandragningarna. Vi hänger uppe på förlossningen. Läser, vilar och knallar runt i korridorerna.
 
15:20 Dags för ny CTG-kurva. Allt ser strålande ut och bebisen mår fortfarande väldigt bra. Men hon är väldigt livlig när jag ligger still under CTG.
 
15:50 Fjärde dosen Cytotec. Sammandragningarna fortsätter vara samma, mycket tryck men ingen direkt smärta. Vi stannar kvar inne på rummet och fortsätter att försöka att bara vila och ta det lugnt. Jag börjar ledsna lite och tycker att det är rätt långdraget.
 
17:20 Nästa CTG-kurva.
 
17:50 Femte dosen med Cytotec. Går iväg för att hitta något att äta. Det mesta har stängt och vi går till pressbyrån och köper korv. Mina sammandragningar tilltar lite efter att jag varit ute och gått. Vi går tillbaka till förlossningsrummet och försöker få tiden att gå.
 
19:10 Ska sitta i lite längre CTG-kurva för att sammandragningarna ökat.
 
19:50 Sjätte dosen Cytotec. Barnmorskan berättar att nattskiftet kommer göra en undersökning strax efter 21 för att mina sammandragningar ökat.
 
20:30 Sammandragningarna har tilltagit och det värker lite ut i ländryggen och imellanåt gör det nästan lite ont.
 
21:20 Nattpersonalen verkar inte hålla med om att en undersökning ska göras. Jag och barnmorskan Karolina pratar lite och jag ber henne göra en undersökning för att jag börjar bli rastlös och vill veta om något hänt eller inte. Hon gör en undersökning men med negativa resultat. Sammandragningarna jag haft hela dagen har i princip inte gett något alls. Jag blir väldigt upprörd och ledsen. Över ångesten att det inte händer något, ledsen över saknad av Noah. Känner frustration och börjar gråta. Sitter i CTG-kurva sedan 19 tiden inför nästa dos.
 
22:30 Jag har fortfarande inte fått nästa dos Cytotec då bebisen har stökiga hjärtljud och läkaren kan inte riktigt läsa kurvan pga av rörelse. Innan läkaren och barnmorskan ser en jämn basal linje får jag ingen ny dos. Detta stressar mig ännu mer och jag ligger mest i sängen och gråter.
 
23:40 Äntligen efter dryga 4 timmar med CTG tar dom bort det och jag får sjunde dosen Cytotec. Känner mig fortfarande väldigt ledsen, men släcker lampan och försöker sova lite. Somnar faktiskt in och vaknar igen vid 01.
 
01:20 Ny CTG-kurva. Allt ser bra ut. Min ordinarie barnmorska är och förlöser ett annat barn så in i rummet kliver en annan barnmorska, nämligen Angelica som förlöste Noah! Det här blev en positiv stund för mig och vi pratade en liten stund om när Noah kom till världen och jag tyckte om henne precis lika mycket nu som jag gjorde för 18 månader sen.
 
01:50 åttonde och sista dosen Cytotec. Lägger mig ner och försöker vila, men vänder och vrider mest på mig. Relativt starka sammandragningar, men inget som gör ont. Går upp och går fram och tillbaka i korriodoren. Känner bara längtan efter nästa läkarundersökning som ska göras strax före 4.
 
03:45 Läkaren kommer in i rummet och gör en undersökning. Öppen 3- nästan 4 cm och livmodertappen utplånad. Hon bedömmer att bästa sätt att fortsätta med igångsättningen är att ta hinnorna så vattnet går.
Jag känner mig otroligt positiv och glatt inställd till det och nästan hoppar ur mina egna kläder och ner i sjukhusrock.
 
04:15 Min barnmorska Karolina kommer in i rummet med barnmorskan Angelica. Dom hjälps åt att ta hinnorna så vattnet går. Klart och fint vatten. Det gör lite ont, men går väldigt bra. På med nättrosorna nu är det bara att vänta på värkar.
Jag och Jimmy tackar ja till lite nyponsoppa och smörgåsar. Jag känner att det verkligen är dags att äta.
 
04:25 Sammandragningen övergår i värk strax efter att vattnet gått och det är enorm styrka i värken. Jag behöver andas igenom det. Jag försöker att klämma i mig lite smörgåsar för att jag vet att jag behöver äta. Sveper lite te också.
 
04:41 Ringer på klockan och ber om smärtlindring då värkarna verkligen gör ont nu. Får citodon och värmekudde. Ligger i sängen och tar värkarna. Mellan värkarna vänder jag mig om på sidan så Jimmy kommer åt att massera min rygg då ländryggen gör fruktansvärt ont.
 
05:20 Kan inte längre ligga ner och ta värkarna utan måste stå upp. Står lutad över sängen och när värkarna kommer står jag på tå och gungar, Jimmy masserar min rygg och får bita i lakanet. Värkarna kommer tätt och tilltar fort.
 
05:50 Värkarna har övergått i extrem smärta och jag kräks. Ber Jimmy ringa på barnmorskan jag behöver mer smärtlindring. In kommer en annan barnmorska då min är iväg och förlöser annat barn. En kvinna vid namn Helena, trevlig och lyhörd men jag har svårt att prata för att värkarna är så starka. Säger att jag vill ha mer bedövning, helst epidural.
Jag får hoppa upp i sängen och hon undersöker mig. Öppen 5 cm och redo för epidural. Tar blodtryck som är lite högt och därför måste blodprov skickas innan jag kan få EDA.
 
 
06:01 Börjar jag andas lustgas i väntan på EDA. Sitter i sängen och tar värkarna vilket fungerar bra med lustgas. Värkarna känns hanterbara men gör väldigt ont. Jag börjar snacka rappakalja och Jimmy tycker att jag är lite rolig.
 
06:25 Helt plötsligt kommer en dånande värk, lustgasen hjälper inte, det känns som att det brinner och att hela mitt underliv öppnar sig. Jag skjuter ner mig själv till liggande i sängen i ren smärta och bara skriker. Skriker efter värken åt Jimmy att ringa på klockan, det gör för ont jag får ingen luft.
Barnmorskan kommer in och jag försöker få fram hur det går med EDAn. Hon ser att jag har fruktansvärt ont och bestämmer sig för att göra en undersökning. Jag minns knappt den här undersökningen för jag är väldigt borta av lustgasen. Kan inte riktigt släppa masken då smärtan är för stark.
Jag hör hur Jimmy säger "Hur blir det med Epiduralen?" Barnmorskan slår till larmet på väggen så det börjar låta i korridoren och svarar "Det blir ingen epidural, det hinns inte med hon är öppen 10 cm det här barnet kommer nu!"
 
06:40 Jag ligger på sidan i sängen, Jimmy håller fast mig och lyfter mitt höger ben i luften så barnmorskan ska komma åt att se. Jag gallskriker i lustgasmasken och det känns som att jag vilken sekund som helst ska brinna upp i underlivet och jag känner mig enormt bajsnödig. Utan att egentligen riktigt förstå vad jag gör börjar jag krysta. Jag är lite borta av lustgasen och stannar inte riktigt upp mellan krystvärkarna, jag kan inte stanna det trycker på så hejdlöst jag kan inte stoppa det.
En undersköterska kommer in springande i rummet och sliter lustgasmasken ur handen på mig och slänger den på golvet. Hon tar tag i mina armar och tittar mig i ögonen, jag hör hur hon säger mitt namn och försöker få min uppmärksamhet. Hon säger flera gånger, "Jennifer lyssna på Helena, du måste andas mellan värkarna. Krysta inte fören på krystvärken. Kan du göra det tror du?" Jag vet att jag skakar på huvudet men lyckas ändå göra som hon säger.

Jag hör barnmorskan säga att jag skulle behöva komma runt på alla fyra för att inte spricka så mycket. På något sätt lyckas jag uppmana kraft till det och enligt Jimmy slår jag nästan en volt runt i sängen så jag står på knä lutad mot sänggaveln.
 
Jag vet att jag tänker flera gånger att så fort barnet är ute är smärtan över. Det bränner, sliter och svider. barnmorskan frågar om jag vill känna på huvudet och jag lyckas få fram ett "Nej för helvete!" .
 
06:48 Sista krystvärken, jag sliter sönder lakanet med tänderna och jag känner helt plötsligt en enorm lättnad och hur smärtan upphör sen hör jag henne skrika. Vänder mig om och får se mitt lilla barn. Jag vrider mig runt så jag ligger på rygg och får upp henne på bröstet. Jag tänker att hon är otroligt vacker och väldigt lik Noah som nyfödd. Sen tittar jag om det verkligen är en liten flicka. Jimmy kollar om alla tår och fingrar är separerade.
 
06:58 Kommer moderkakan som är hel och fin. Jimmy klipper navelsträngen. Barnmorskan Louise som jag hade under dagen på måndagen har klivit på morgonskiftet och kliver in i vårt rum. Hon är den som tar hand om mig närmaste timmen och syr. En liten bristning i underlivet nedåt mot rumpan, två stygn behövdes, en liten rispa på ena inre blygläppen men ytlig så inga stygn krävs.
 
Så var hon äntligen här. 2715 g och 46 cm flickebarn. Vår älskade lilla Hailey. Välkommen till världen, du är efterlängtad. Mamma & Pappa älskar dig Hailey.
 
Om ni undrar något fråga på. Inga frågor är för intima eller konstiga, jag svarar på allt.
 
 

PKU och trevligt sällskap


Publicerat den: 2015-09-06 [09:53:43]


I fredags var vi på återbesök och gjorde PKU. Lillskrot sa inte halv 7 under testet och har gått upp fint i vikt. 
Sen åkte hon och jag till Solna C en sväng. Kvällen tillbringades i soffan. 

Igår hade vi besök. Kalle, Rebecka och Lily var här från 15 tiden. Vi blev så bortskämda med fina presenter och enorm avlastning med barnen, guld värt!! Vi åt middag och busade med kidsen. Timmarna gick alldeles för fort och 19:30 sa vi hej då. 

Idag är vi lata föräldrar. Noahs regnkläder är på dagis, nej vi har inte fått tummen ur att köpa dubbelt än, så det blir ingen utomhuslek. Vore mysigt att göra något men frågan är vad när det spöregnar. 



Att vara hemma med Hailey


Publicerat den: 2015-09-04 [09:44:26]


Vi har det otroligt mysigt här hemma. Igår när vi hade lämnat storebror på dagis gick vi ut på promenad 4,8 km fick vi till. Sen tog vi det bara lugnt tills det var dags att hämta hem vår fina son igen. Sen kom Danielle och Alicia förbi. Vi åt lite middag och bara umgicks. Vi fick makalöst söta kläder till Hailey. Vi fick dessutom låna lite av Alicias första kläder i storlek 44 vilket behövs på vår lilla tjej! 

Vi har haft en bra natt med enbart ett par amningar vilket har varit så skönt för jag behövde verkligen sova. Första natten hemma var lite rörig med en tjej som ville äta massor och en son som blev orolig av mitt spring. Vi får nog jobba på att hitta lite rutin så blir det nog bra till slut. 

Noah är på dagis, Hailey sover, Jimmy löser korsenord och så fort jag publicerat det här och svalt min choklad ska jag städa var tanken. Sen blir det promenad. 

I eftermiddag väntar återbesök på sjukhuset med hörselscreening och vikt på lillstumpan. Vi funderar på om hon kanske har gulsot för vi tycker att hon ser lite gulaktig ut i huden, får se vad dom säger idag. 

Amningen


Publicerat den: 2015-09-03 [13:04:36]

 
Hailey förstod på en gång när hon kom upp bröstet vad hon skulle göra och har redan från första stund tagit ordentliga tag. Första dygnet ammade hon korta stunder och inte så ofta. Under gårdagen och natten har hon velat ammat rätt länge, ca 15 minuter på varje bröst men med 2-4 timmars mellanrum. Jag kände inatt hur mjölken började övergå från råmjölk till bröstmjölk. Det har fortfarande inte runnit till riktigt ordentligt men det är på väldigt nära, jag känner hur det sticker och har börjat ställa sig mjölk i kanalerna.
 
Jag är öm i bröstvårtorna och första sekunderna gör ont men sen avtar smärtan och det känns inte längre. Jag vet att det är något som försvinner så fort brösten börjar vänja sig vid amning igen. 
 
Jag är så himla tacksam att amningen bara funkade på en gång med henne. Jag var inställd på att behöva kämpa som med Noah. 
Jag tänkte att vi ammar på nu på hennes vilkor så imorgon ska hon vägas igen så får jag omvärdera och ta ställning då om det behövs. Det viktigaste är att hon ökar i vikt. 
 
När vi åkte hem från BB igår hade hon minskat från 2715 g till 2530 g. 
Jag vill gärna få igång en ordentlig amning och helst slippa tillmatning men Haileys vikt är det viktigaste och jag får ta det där ifrån. 

Ok för hemgång


Publicerat den: 2015-09-02 [10:30:08]


Barnläkaren har tittat på lillskruttan nu. Vi har fått ok på att åka hem! Äntligen, som jag längtat efter att komma hem till Noah. Bebisbubblan är supermysig, men det är inte alls samma sak när man har en liten som väntar på en där hemma. Vill ha båda mina barn på samma ställe.  

Ser fram emot att vara i vårt hem, se Noah köra drakdansen och sitta i soffan med Hailey. 

Känslan av att jag kan stirra på Hailey hur länge som helst, pussa, gosa och försöka förstå att hon är min, det är samma sak som när Noah kom. Denna oändliga kärlek. Däremot vill jag inte vara här längre nu och bara sitta i vår egna lilla värld, känner inte ro till det när Noah finns där hemma. 

Natten har varit riktigt bra. Hela dagen igår var vi i princip bara i rummet, vilade och sov när Hailey sov. Hon fattar det där med amning galant så det går hur bra som helst. Hon har inte haft många vakna perioder sen hon tittade ut. Sover mest. 
Mamma och Noah var här och hälsade på vid 18 igår och sen efter det åt vi lite middag, duschade och ammade vid 20 tiden. Sen låg vi i sängen och bara pratade till 21:30 då släckte vi lampan. Vaknade 12 av att jag var kissnödig och sen direkt i säng, Hailey sov fortfarande. 
Jag vaknade strax efter 2 av att jag hörde henne smacka och gny så då lyfte jag upp henne och hon ammade ungefär 30 minuter. La ner henne igen men sen vaknade hon till vid 3 tiden, då gick Jimmy runt med henne i rummet en stund och jag sov. Vet att han la ner henne en stund och sov lite men tog sen upp henne igen. Till ungefär strax efter 5, hon hade konstig hicka och var lite pipig. 
Sen började hon visa att hon ville  äta vilket hon fick och Jimmy sov en stund. Sen bytte jag blöja och vid 6:30 tog Jimmy henne så jag fick sova en stund till. 

Hon har inte varit skrikig mer lite orolig och velat vara nära så mest mysigt. Vi hade inte direkt väntat oss en hel natts sömn heller så att få sova mellan 21:30-02 och sen lite i omgångar till 7:30 kändes verkligen helt ok! 

Nu sitter vi och väntar på återbesöks tid för PKU och hörselscreening sen får vi åka! 

Ett dygn redan


Publicerat den: 2015-09-02 [07:18:11]


Tänk att hon redan funnits ett dygn nu. Bilden är tagen bara ett par minuter efter att hon föddes. 
Igår vid den här tiden var hon ungefär 30 minuter gammal och låg på mitt bröst alldeles ny liten människa. 

Hon ligger på mitt bröst just nu också och sover tungt. 



Familj, saknar sonen


Publicerat den: 2015-09-01 [22:00:28]


Vi saknar Noah



Mina barn!!


Publicerat den: 2015-09-01 [19:09:46]


Noah och mormor har precis varit här och hälsat på. Det var så underbart att få träffa Noah! Jag saknar honom så mycket. Mina underbara, älskade barn! 
Mitt allt. 

På BB


Publicerat den: 2015-09-01 [13:59:11]


Vi fick komma upp på BB vid 10:30 idag. Jag hade önskat tidig hemgång men har lite högt blodtryck så blir inte släppt fören imorgon. 

Jag har försökt sova lite men känner mig omtumlad och chockad. Lillskruttan har ammat, fått ny blöja och gosats med. Pappan har duschat och sover nu. 
Jag har ätit lite lunch och ligger nu bara och försöker fatta vad som hänt. 




Sista skedet på förlossningen - den aktiva fasen


Publicerat den: 2015-09-01 [13:48:08]

Jag fick citodon vid 04:40 efter det var jag tvungen att ställa mig upp för att värkarna började bli oerhört intensiva. Ungefär 1 timme tar jag värkarna ståendes, lutad mot sängen.
Jimmy masserar min rygg och jag skriker och biter i lakanet för att det gör riktigt jäkla ont.

05:50 ber jag Jimmy ringa i klockan för att det gör ruggigt ont, jag kräks ett par gånger för att värkarna är så starka och jag vill verkligen ha Epidural. Min barnmorska är upptagen på annat håll så in kommer en annan kvinna. Otroligt trevlig och försöker hjälpa mig. Jag är dock inte så talför då värkarna är extrema. Jag säger att jag vill ha Epidural och sen får jag hoppa upp i sängen för att bli undersökt, 5 cm öppen och det är okej med Epidural, dock är mitt blodtryck högt så det måste skickas blodprov innan jag får EDA. 

06:01 börjar jag andas lustgas. Jag får beröm för min fina teknik, antar att mycket satt i från när jag fick Noah. Värkarna börjar kännas mer hanterbara. Jag sitter i sängen och det snurrar och jag är inte riktigt med i matchen. Mycket rappakalja kommer ur munnen på mig och helt plötsligt så hjälper inte lustgasen längre, värkarna gör för ont. Från att sitta lutad i sängen glider jag ner på rygg i ett illvrål och det känns som att jag ska brinna upp i nedre regioner. 
Ber Jimmy ringa på klockan, skriker att jag behöver Epidural nu, att det tar för lång tid. Här mest ligger jag i sängen och är väldigt borta då jag vägrar släppa masken. 
På något sätt lyckas barnmorskan utföra en undersökning, klockan är då 06:35. Jag hör hur Jimmy frågar hur det blir med epiduralen och barnmorskan slår på larmet och säger att det inte hinns med jag är öppen 10 cm och barnet är påväg ut. 

6:40 börjar mina krystvärkar, barnmorskan är själv och Jimmy håller i mig för att jag rör på mig så mycket i sängen. Jag fattar inte riktigt vad som händer för att jag inte släpper masken. Det känns som att jag är super bajsnödig och det brinner där nere. Jag börjar trycka, det går inte att stoppa. En undersköterska kommer springande och bokstavligt sliter masken ur handen på mig och slänger den på golvet. Hon försöker få min uppmärksamhet, jag håller ett krampaktigt tag i henne och Jimmy. Jag hör hur hon säger lyssna på vad Helena säger, du måste stanna upp och andas, vänta på värken innan du krystar. Effekten börjar avta från lustgasen och jag ligger på sidan och krystar, Jimmy håller upp mitt högra ben. Jag tittar sköterskan i ögonen och lyckas något sådär att invänta krystvärkarna men dom är extremt starka och trycket enormt.

 Barnmorskan vill ha runt mig på alla fyra för att jag inte ska spricka så mycket. Jag känner mig fortfarande helt vimmelkantig men lyckas hitta styrkan mitt i krystvärkarna och slänger mig runt i sängen. Jimmy beskriver det som att jag nästan hoppade runt.

Jag står på knä lutad mot sängkanten, skriker, river och biter i lakanet i krystvärkarna, känslan är övermäktig och det gör så hejdlöst ont, först nu börjar jag vara med i matchen och förstår att jag faktiskt krystar. Barnmorskan frågar om jag vill känna på huvudet och jag skriker nej för helvete innan nästa värk kommer och jag krystar. Helt plötsligt känner jag hur smärtan släpper och jag hör henne skrika. Vänder mig om och ser över axeln min lilla dotter. 
8 minuter hade jag krystvärkar sen var hon ute. Vänder mig om liggandes på rygg och får upp henne hos mig.

Känner mig helt skakig och har knappt fattat vad som hänt. Det gick så fort! 
6:58 kommer en hel och fin moderkaka och Jimmy får klippa navelsträngen.

Vår lilla dotter hittar snabbt sin väg till bröstet och vet vad hon ska göra. Jag ligger i sängen med henne på bröstet och skakar medans barnmorskan undersöker mig.

Jag klarade mig med en liten bristning och två stygn! 

Så från det att dom tog hinnorna så vattnet gick då var jag öppen 3 cm klockan 04:15 öppnade jag mig hela vägen till 10 cm till 06:40 och sen kom hon efter 8 minuter krystvärkar. Det känns helt obegripligt att det gick så fort. Jag hann alltså bara få en citodon och sen andas lustgas ingen annan smärtlindring hann jag med att få. 

Tänk att hon äntligen är här! 

Välkommen till världen


Publicerat den: 2015-09-01 [09:24:52]


Hailey föddes den 1 september 06:48.
Hon vägde 2715 g och var 46 cm lång. 



Svinhög


Publicerat den: 2015-09-01 [05:58:30]


Öppen ungefär 5 cm. Gör skit ont, är svinhög! Stavfel får ni ta så länge lustgasen är med. 

Citodon och värmekudde


Publicerat den: 2015-09-01 [04:41:33]

Bad precis om smärtlindring. Nu blir det först citodon och värmekudde. Nu är det styrka i värkarna, det gör ont! 
På riktigt alltså, äntligen 

Äntligen!


Publicerat den: 2015-09-01 [04:26:26]



Strax före 4 kom läkaren. Äntligen lite goda nyheter. Öppen 3 cm kanske lite till. Nu har barnmorskan tagit hinnorna så vattnet har gått. Sjukhusskjortan och nättrosorna på. Som jag längtat. Nu hoppas vi på att det här drar igång på riktigt! Första värken efter att dom tog hinnorn var det mer styrka i så nu jäklar ska det jobbas! 

Jag har väntat på det här sen 8:30 igår morse, jag är så redo!

Huvudvärk, sammandragning och CTG


Publicerat den: 2015-09-01 [03:52:47]

Försökt vila ett par timmar utan vidare framgång. Varje gång jag är påväg att somna får jag en sammandragning, vaknar till blir påmind om hur mycket jag saknar Noah och sen tar det en bra stund innan jag är påväg att komma till ro igen. Så nu har jag dånande huvudvärk. 

En ny CTG kurva sattes vid 03:30 så nu väntar jag på att läkaren ska komma och göra en ny bedömning om hur dom ska fortsätta igångsättningen. 

Sista dosen cytotec


Publicerat den: 2015-09-01 [01:52:59]

Då var barnmorskan precis här med sista och åttonde dosen cytotec. Nu är det försöka vila ett par timmar till om det inte skulle säga pang, men det tvivlar jag på. Sen väntar ny undersökning för att bedöma nästa steg vilket förmodligen blir gel som läggs på livmodertappen och sen är det mer väntan. 

Sammandragningarna har varit lugna ett par timmar, men det gör lite ont. Vaknar varje gång en sammandragning kommer. Men ska göra mitt bästa för att få vila lite till. 

Lyckades sova och välbekant ansikte


Publicerat den: 2015-09-01 [01:24:01]

Lyckades somna efter förra dosen men eftersom jag vill att det ska fortlöpa så vaknade jag prick klockan 1 och undrade varför ingen kommit in för att sätta ny CTG inför nästa dos.

Plingar på klockan och dörren öppnas. En välbekant röst säger "nu kommer ett nytt ansikte" och även fast jag knappt hade sett henne och det var mörkt i rummet visste jag vem det var. Det var Angelica som förlöste Noah. Hon hann inte ens presentera sig så säger jag "nä du är inget nytt ansikte, du förlöste min son för 18 månader sen".
Det blev en mycket positiv del i allt det här för mig eftersom min förlossning med Noah var helt otrolig och hon var stor del i det.  Nu sitter jag i ny CTG men min barnmorska som jag har idag är i rummet bredvid och jag hör hur det precis föddes en bebis där inne, så jag hoppas att jag inte behöver vänta allt för länge på att få nästa och sista dosen. Sen ska jag nog försöka sova en stund till. Det är nog många timmar kvar till min dotter drar sina första andetag.