Saknar


Publicerat den: 2018-07-22 [09:42:25]

(null)

Saknar mina små älsklingar! Körde barnen och Jimmy till båten igår. Lite mer än en vecka i Estland väntar för dom.

Var svårt att säga hej då men det är så underbart att se hur förväntansfulla de var. 
Åka stor båt med pappa! 

Klart det alltid är lite svårt att vara ifrån barnen för att jag saknar dom. 
Men jag vet ju hur bra dom har det med sin far. 
Vi är båda likvärdiga föräldrar till barnen, vi båda två är alltid lika mån om våra barns bästa. 
Vi ifrågasätter aldrig varandra eller vad/hur den andra gör med barnen. 
För att vi vet att vi båda alltid gör saker med barnen bästa i åtanke. 
Barnen är det finaste vi har, våra älsklingar vi gör allt för dom oavsett vad det kostar oss. 
Vi litar på varandra som föräldrar till våra barn. Vi tycker inte alltid lika och vissa saker gör vi på olika sätt, men det betyder inte att det ena är rätt eller fel, det betyder bara att vi ser på det olika, men båda sätten är utifrån barnens bästa.

Dessa snart två år sen vi separerade har vi fått bevisat för oss att barnen mår superbra oavsett vem dom är hos. 
Vi uppmuntrar varandra, stöttar varandra och hjälps åt när det behövs. 
Vissa saker är Jimmy bättre på, vissa saker är jag bättre på. Det viktigaste för oss är att vi ser till att ha en god kommunikation genom att aldrig klaga på varandra, försöka sätta oss över varandra eller bestämma över den andra. 
Han har sitt liv, jag har mitt, vi dömer inte varandra och vi lägger oss inte i. Vi stöttar och hjälps åt på mitten. Vi accepterar och respekterar varandras respektive liv. Vilket gör att vi också kan ha en gemenskap, vi kan umgås och det gör att vi alltid har möjligheten att få träffa barnen kanske lite oftare än det hade blivit om vi inte hade den här relationen.

Livet flyter, vi gör allt för barnen, tänker alltid på barnen först. Men hjälps samtidigt åt för att kunna få ihop våra respektive liv. 

Vi vill båda två ha den här relationen och ser därför till att vi aldrig försöker sätta oss på varandra eller bestämma över varandra. 
Folk brukar säga att vi har tur som kan ha den här relationen fast vi är skilda. 
Men för oss handlar det inte om tur, för oss handlar det om att vi valt det och ser till att det fungerar. 
Vi är båda två bra föräldrar, vi är båda två likvärdiga inför barnen. Vi har båda två lika stor rätt till barnen. Den ena förälder är inte viktigare än den andra, den ena föräldern har inte monopol på barnen. 
Vi möts hela tiden på mitten utan att vara "inkräktare" på den andras halva. 

Det är sällan tårar när barnen går från ena föräldern till andra. 
Vi försöker "sudda" ut gränsen mellan oss. Även om barnen har två hem, har dom ett liv. Vi uppmuntrar och lyfter alltid varandra. 

Jag och Jimmy talar aldrig om för varandra vad som är "bäst för barnen" vi vet att den andra föräldern också vet vad som är bäst för barnen. Vi känner dom lika väl båda två, älskar dom lika mycket båda två. 

Vi vill helt enkelt vara vänner, vi vill att våra respektive liv ska mötas på mitten och det innebär också att man måste respektera varandra och respektive liv. 

Jimmy brukar säga att vi är en stor modern familj, där även Kalle och Lily är en förlängning av hans familj. När vi umgås tänker Jimmy alltid på Lily också, packar fika, lunch och dricka till även henne. Barnen i vår knasiga familj. Första gången han gjorde det sa jag "vad gulligt av dig att tänka på även Lily"
Jimmy svarade "ja men det är ju självklart, det är ju barnens bonussyskon. Och jag vet Jennifer att du hade gjort exakt samma sak om jag hade bonusbarn" 

Och det stämmer, jag hade aldrig gjort skillnad på våra biologiska barn och bonusbarn som tillkommer i familjen. Det är barnen, alla barnen ska känna sig lika älskade och delaktiga oavsett hur barnen blivit del av den här moderna familjen. 

Det är såhär livet blev och vi ser till att göra det så bra vi bara kan för barnen. 

Men jag tror att största skälet till att det fungerar är just för att vi båda ser oss som jämnställda inför barnen. Lika viktiga, lika värdefulla, lika mån om våra älsklingar. 
Jag behöver aldrig undra, fundera eller säga något, inte Jimmy heller för att vi vet att vi båda älskar barnen högt över allt! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback