Lugnt och tyst


Publicerat den: 2018-10-12 [22:17:28]

Lugnt och tyst här hemma idag. Jag tog ett bad medan Kalle gjorde middag, sen diskade han undan och sen blev det slutet på en film vi började titta på här om dagen. 

Nu sitter jag och funderar på om jag ska sova eller om jag ska glo mer på tv. 
Hittade  en kall öl i kylskåpet som skrek mitt namn. Grävde i botten på en noggrant undangömd godispåse och åt upp barnens Non stop från förra helgen. 

Har målat naglarna, filosoferar över att det är höst. 
Kunde inte låta bli att sparka med fötterna i en stor lövhög idag och titta på löven fladdra i vinden. 

Funderar massor, bollar känslor och tankar fram och tillbaka i mitt inre. 
Allt från mat och träning till livet, relationer och djupa känslor kring mitt liv. 
Funderar över min verklighet jag lever i. Tårarna väller upp och jag blinkar hårt bort dom. 
Hjärnspöken från förr ekar emellanåt i mitt inre. Motar bort dom med all kraft jag besitter. 
Spöken i nuet gör sig påminda, svårare att mota bort. 
Känner mig velig över beslut jag tvingats ta på sistone. Beslut som ger mig smärta och ånger. Pushar med all kraft för att begrava, så som jag gjort så många gånger förr. 
Begrava djupt, få bort ur tankeloopen, placera i en försluten låda, arkivera längst bak i huvudet. 
Vill inte kännas vid, öppna och tackla vid annat tillfälle, inte nu det är inte läge. 
Så som jag så många gånger gjort förr, utökar arkiveringen, större lokal, inte öppna nu, inte läge. 

Svälja, svälja igen. Hårt, fastnar i halsen och gör nästan ont. Blinka bort tårarna. Livet har inte utrymme för bearbetning, bara mota bort, inte läge just nu. 

Fokusera på det lyckliga, det bra, det fantastiska. 
Tar en till klunk öl, tittar på löven falla, sprakande färger pryder vår natur. 
Det är vackert, skänker mig en stund av ro. 
Någon besynnerlig form av lättnad. 

Djupa andetag, knalla vidare. Vem sa att det var lätt?


Kommentarer

Kommentera inlägget här

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback