Ett förtydligande


Publicerat den: 2019-05-21 [21:07:18]

Jag vet att ni bara vill oss väl, jag vet att ni är rädda, oroliga, bekymrade och att allt ni säger och gör är i välmening. 
Jag vet att ni älskar Hailey och att ni också tycker att det här är skit.

Det är därför jag och Jimmy har valt att jag på bloggen försöker skriva om allt som händer för att ni alla ska få veta. 
Utan att vi behöver göra 25 samtal efter varje läkarbesök och dag. 

Jag är så extremt tacksam för alla människor vi har runt om oss, så glad för allt stöd. 

Men vi behöver lite utrymme också. Om ni är rädda, oroliga och bekymrade, försök då föreställa er vad jag och Jimmy går igenom. 
En av anledningarna till att jag bloggar om det är för att vi ska kunna känna att vi förmedlar till alla er som bryr sig om Hailey vad som händer utan att vi ska känna tvånget att höra av oss till alla.

Effekten blir lite motsatt då när vi direkt får samtal och sms när jag lagt ut lite om dagens möte med specialisten. 

Så då tar jag mig tiden nu att berätta lite mer. Mitt senaste inlägg var inte en cliff hanger eller to be continued. Det var brist på ork att prata om hur sjuk min älskling är.

Specialisten pratade igen om den överhängande risken att attackerna kan fortsätta och även då utvecklas till fullskalig stroke igen. 
Hon pratade om det faktum att läkarna i dagsläget inte kan säga något alls om Haileys tillstånd mer än att det är allvarligt. Att hon medicineras på alla tänkbara sätt men att det inte ger några garantier. 

Att hon inte får bli sjuk för det ökar risken för en ny stroke. 
Att hennes framtid kan bli knepig, att barn som fått stroke oftast har koncentrationssvårigheter i skolan, är ljud och ljuskänsliga. 

Att hennes motorik i dagsläget är okej, men att det inte är några garantier för att det fortsätter så.

Att den enda planen just nu är fortsätta medicinera i väntan på nästa röntgen och då hoppas att inflammationen i blodkärlen gått ner. Sen får vi ta det där ifrån. Men Hailey är bara hemma på permis, hon är inte på något sätt utskriven eller frisk. 

Risken finns att det kan bli värre igen. Det finns även chans att det blir bättre men dom vet inte.
Vi pratade lite mer om medicinerna och om hemsjukvård. 
Hailey får medicin intravenöst varje dag och ska fortsätta med det flera veckor till. 
Plus att hon har mediciner vi ger henne flera gånger om dagen. 

Det här är mitt barn, min dotter. Att få höra det här om sitt barn går inte att beskriva eller förklara hur det känns. Hur man mår av det, hur ont det gör, hur hjälplösa vi känner oss. 

För er andra tuffar livet på, som sig bör. Som det ska vara. För er andra är allting som vanligt och för det klandrar vi ingen!
Det är fullt naturligt, vi vill att människor i vår omgivning ska fortsätta leva, skratta, må bra. Det är inget konstigt alls. 
Men vi lever i ett jävla helvete av rädsla och oro, dygnet runt, varje sekund av varje dag. 
Det här är vår verklighet just nu, vårt liv. En fullskalig storm där allt rämnar. 

Det upphör inte för att jag trycker publicera eller stänger ner bloggen när jag läst inlägget. 
Det här är mitt liv just nu. Min dotter är allvarligt sjuk och vi sitter och bara väntar otåligt på besked att hon är på bättringsvägen. 

Vi förstår verkligen att ni vill och behöver veta vad som händer, att det är av kärlek och oro. 
Men det tar enormt på mig att skriva om det, att prata om det. För det är en kamp att leva i det. 

Jag vet att ni vill oss väl och jag kan inte förklara min enorma tacksamhet mot er alla som stöttar oss i det här.
Men vi orkar verkligen inte svara på frågor om det hela tiden, eller prata telefon, eller svara på sms. 

För det här äter upp oss och vi försöker bara ta oss igenom varje dag. 

Tack för att ni finns, jag ska försöka vara tydligare på en gång i framtiden i mina inlägg så ni slipper känna oro för att ni inte får hela bilden. 

Vill inte på något sätt stöta bort er för vi uppskattar enormt att ni engagerar er och bryr er! 
Det betyder så mycket för oss. Allt pepp är ovärderligt, men frågor blir ibland för mycket för det är så förbannat tungt att prata om. 

(null)



Kommentarer
Roger Betzén

Käraste Kråkan, kriga på, det är den enda vägen, jag är med dig varje sekund, mina styrketankar och styrkekramar till Hailey och till er, alltid, dygnet runt. Kramar Paps/Morfar.

Svar: Älskar dig!
jenniferbetzen.se

2019-05-21   22:44:40
Frida

Skickar bara en massa hjärtan till er <3
//Kusin

Svar: ❤️
jenniferbetzen.se

2019-05-21   23:13:44
Nettan

Kramar och kärlek till er. Vi finns här om ni behöver något.

2019-05-22   10:22:15

Kommentera inlägget här

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback