Vi tog en sväng till förlossningen ikväll. Lilla pyret har inte gett sig till känna på nästan 24 timmar då började oron komma i mitt lilla mammahjärta.

Så vi åkte in. Så himla trevliga barnmorskor som satte elektroder på lilla magen och visade att hjärtat slog fint på killen.
Sen kom en läkare, gjorde ett ultraljud och bekräftade att allt var bra. Han hade nog bara varit väldigt trött senaste dygnet.

Hon tittade på oss och sa :-"Hemma har man inte CTG, ultraljud och läkare. Är ni oroliga ska ni alltid komma in." Det kändes super bra! Hon var go och rar och förklarade att de är vanligt att man blir orolig när de blir still i magen och de är nästan aldrig något, men de är bättre att komma in och kolla för säkerhetsskull.

Så nu är vi hemma igen med lugn i kroppen och snart ska vi alla tre gå och sova.
Det är bra skrämmande att vara gravid emellanåt. Att man kan vara så orolig och älska något så himla mycket är obegripligt! Min älskade son, åh vad mamma längtar efter dig!

Jag har en viss förkärlek till idominsalva när jag har torra läppar. När jag är hemma finns ingen lagom gräns.
Jag kladdar till förbannelse i hopp om att känslan av torra läppar ska försvinna.

Idag är det 100 dagar kvar till lillhjärtat är beräknat att komma till världen.
Som vi längtar efter dig där inne hela tiden.

Vi har varit hos barnmorskan idag. Pyret hade en bra hjärtrytm och hicka. Magen ligger precis ovanför kurvans snitt och är alltså inte så mycket större än normalt. Vi trodde att magen var jätte stor, men det tycker vi förmodligen för att vi är så vana vid att jag har liten mage förmodligen.

Jag hade lite lågt järnvärde och min barnmorska vill att jag äter mina järntabletter ordentligt. Annars såg allt bra ut, det var mysigt att höra hjärtljuden från pyret.

Sen vi kom hem har vi ätit stekt potatis, falukorv, stekt ägg och stuvad spenat, det var riktigt gott.
Jag fick en liten provburk med ansiktsmask från body shop förra veckan som jag provade idag.
Jag kröp ner i ett varmt bad och tände lite ljus och njöt av den avkopplande värmen.

Nu ska jag dricka en kopp te, titta på
Simpsons och sen sova.

Jimmy köpte en strechmark olja till mig i början av graviditeten. Jag smörjer magen med den och varierar med en vanlig fuktgivande och mjukgörande hudlotion från Apoteket för att undvika bristningar. Även om jag skulle få bristningar är de skönt att ha salvor att smörja med om de börjar klia.

Känsla läsare varnas för att fortsätta....

Hur som, i samma Weleda serie som strechmark olja finns en perineum olja. Den är alltså till för att smörja mellangården för att undvika sprickor i underliv och kring ändtarm vid förlossning.
Vi köpte den också och det ska masseras in 3-4 gånger i veckan fr.o.m. Nu ungefär fram till förlossning.
Jag tänkte att jag förlorar väl inget på att prova? Det värsta som kan hända är ju att det inte ger någon effekt och då lär ju eventuella sprickor vid förlossning vara samma som om jag inte skulle ha smort, det kan väl knappast göra saken värre?

Eller, vad tror ni? Tror ni på de här, är de värt att prova?

Min man är så bäst, hämtar min fotkräm och masserar mina fötter. Bara så där, utan att jag bett om det, bara för att han vet hur mycket jag gillar det.

Åh älskade make, vad jag önskar att du kunde känna hur tacksam jag blir över dina små grejer du gör för mig i vardagen.

Oj, jag glömde nästan, han hade dessutom... städat hela lägenheten när jag kom hem.
Vi skulle gjort det tillsammans imorgon men han gjorde det idag så jag skulle slippa.

Jag är så fruktansvärt bortskämd! Tack älskling!

Jag är så slut! Jag känner mig som om jag varit med om en stor jordbävning och bara sitter kvar i rasmassorna.

Drama och lite överdrivet jag vet! Men jag är verkligen färdig!
Strax är dessertmästarna slut och då blir det bums i säng!

Dags att göra naglarna snygga igen. Det var efterlängtat då en nagel hade spruckit.

Magen ökar för var dag som går känns de som. Den börjar breda ut sig även på sidorna nu och börjar få en rundare form.

Det är fantastisk mysigt med bebismage, framförallt när han sparkar. Det är även väldigt härligt att man möts på stan av blickar och stora leenden.
Jag måste säga att jag tycker att de är lite kul när främmande personer frågar om dom får röra och ställer frågor om bebisen.
Det är svårt att känna sig besvärad när man bara blir mött med lycka, glädje och förundran över det häftiga med att man väntar barn.
Folk kommer ju inte fram för att vara till besvär eller för att tafsa, utan för att de är något magiskt med hur barn blir till. Hur ska jag kunna vara besvärad över det? Främmande människor som visar genuin glädje för vår skull, hur otroligt är inte de!?

Lite jobbigt är det med magen, det börjar bli tungt och svårt att få på sig kläder. Det är svårt att ta sig upp från liggande eftersom mina magmuskler är obefintliga.
Senaste veckan är de svårt att ligga bekvämt för att magen är lite i vägen.

Det är inte bara en ren fröjd att var gravid, till och från är det väldigt tungt och jobbigt och det är verkligen en påfrestning på kroppen att vänta barn.
Men när jag sitter på jobbet och lutar mig tillbaka i stolen, lägger en hand på magen och klappar och man får en buff som svar då är min gravidmage, alla krämpor och smärtor så värt de!

Jag tog ett par bilder nyss, så ni får ha överseende med att det inte är världens bästa bilder.

Smygfotografera mig! Han sitter och fnittrar för sig själv när han smygfotar dessutom, han är ju för söt min man.

Såhär ser jag tydligen ut när jag är inne i en film.

Pågående Twilight-maraton här hemma, vi tog en kort sväng till Kista gallerian men jag hade ingen energi, tuppade nästan av i gallerian.
Så vi köpte en skarvsladd sen åkte vi hem igen.

Min fina make lagar mat just nu och jag ser fram emot att gå och sova, sovit fruktansvärt dåliga i flera dagar, det krampar och domnar i benen hela tiden.

Pyret är nog en blivande cirkusartist, jisses vad han bökar runt där inne. Sparkar och knölar runt, han kanske är som sin mamma och hatar när det är trångt och knöligt.
Det är hur som riktigt härligt att känna hans starka rörelser.

Nu har jag pratat med Alicias föräldrar och det var helt okej att jag visade bild på henne för er.
Jag kan inte ens beskriva hur det värmer i mitt hjärta av att titta på bilderna på henne. All kärlek man känner för sina vänner tre dubblas för deras barn.

Så här kommer hon, 1,6 kg med ett litet fullkomligt bedårande och älskat flickebarn!

Idag har vi varit på landet och hälsat på mamma och pappa. Vi åt glass och kelade med katterna.

Efter det åkte vi och köpte med oss pizza och hälsade på våra vänner på neontalen som förra veckan fick sin lilla dotter Alicia 8 veckor för tidigt. Vi åt middag med dom, pratade om hur allt hade hänt och klappade försiktigt på bedårande lilla Alicia som enbart väger 1,6 kg!

Sen när vi var på väg hem fick jag ont i magen och började må illa. Så först provade jag att ta ett bad och sen kaskad kräktes jag.
Förmodligen blev det bara för trångt i magen av all pizza.
Nu ligger jag i sängen och tänkte sova. Jag är helt slut!

Än har jag inte (peppar,peppar) börjat känna av vätska i kroppen. Jag får fruktansvärt ont i fötterna när jag står och går mycket, men liksom inte så att dom svullnar.

Jag har dock sett att jag får märken från lakanen och kläder, har för mig att jag läst att det har med att göra att man har vätska i kroppen, någon som vet om det stämmer?

Jag dricker även väldigt mycket vatten om dagarna, mellan 1-1,5 liter. Det är ju lustigt men bästa sättet att motverka vätska i kroppen är att dricka mycket vatten.

Men jag har faktiskt även investerat i stödstrumpor. Eller, nya stödstrumpor mina andra var trasiga, jag började använda stödstrumpor när jag jobbade på hemtjänst och stod och gick hela dagarna för att undvika tidiga åderbråck och onda fötter.
Jag tycker att stödstrumpor fungerar fantastiskt bra!

Jag har för övrigt haft horribelt ont i mina bröst i ett par dagar. Det känns som om någon smält mina tuttar i en dörr, ömmar och värker. Idag upptäckte jag även en antydan till bristningar på undersidan av brösten.

Bristningar över lag är väl inget jag är nämnvärt sugen på. Jag smörjer och hoppas på att vikten och hormonerna är snälla mot mig.

Skulle jag få bristningar, ja då är de så. Det viktigaste är att min son kommer till världen hel och välmående och att jag får må bra och slippa komplikationer.
Men om jag får välja så slipper jag gärna bristningar och allt för uttänjd hud. Jag vill ju gärna att magen med tid och kraft ska gå tillbaka till sitt forna utseende. Det är drömmen.

Vi har sagostund här hemma, vi läser Peter Pan för pyret.
Vi får sparkar till svar och det är bara så underbart!

Jag ljög för er, ledsen för det. Jag kommer berätta om Kap Verde och vår honeymoon imorgon kväll. Jag orkar inte starta datorn.
Jag ska titta på film, dricka julmust och gå och lägga mig snart igen.

Jimmy tog ett kort på mig nyss, kolla vad magen växer! Han sparkar och far mest hela dagarna och det är så himla underbart!

Vi är hemma! Från jättevarmt till kallt och 3 timmar framåt i tiden!
Mitt huvud dånar, måste sova några timmar.
Sen ska jag berätta allt och ge er en stor bildbomb!

Nu sitter vi på Arlanda. Strax bär det av mot Kap Verde och vår honeymoon.
Det ska bli så skönt med en vecka semester.

Är hemma hos mina päron och fikar lite. Min mysiga lilla katt Shiloh bor hos dom nu förtiden så när jag väl är här kelar jag lite extra.

Shiloh är en riktig knä-katt. Hon älskar att ligga i knät och hon sover mer än gärna nära. Så nu har hon legat en lång stund hos mig, magen fungerade utmärkt som kudde tydligen.

Jag menar, kolla på henne hur mysigt ser inte de här ut!

Här blir man tydligen smygfotad när man gör lite svampomelett på en söndag.

Just nu sitter jag och njuter av att bli ompysslad.
Någon som fixar fötterna på en, ger en gudomlig massage och sedan målar tånaglarna, de är guld värt!

Jag stressar till psykologen jag går hos för att lära mig att inte stressa. Det kan inte vara ett gott tecken!?

Att träffa någon och bli upp över öronen kär, dessutom få kärleken bevarad kan inte vara annat än magi.
Att kärleken växer sig till att man älskar varandra, obegränsat och innerligt, mer och mer för varje dag är en lycka jag önskar alla.
Jag har den lyckan i mitt liv, jag är min kärleks enda, han är min enda.
Varje dag är det bara vi och snart kommer en till kille kliva rakt in i mitt liv och överväldiga mig med ännu mera kärlek.

Mina grabbar är mina mirakel!

Mamman bara njuter! Böka mer ungen min, böka allt du orkar!

Spelade skrillex- Kill everybody på svin hög volym, på repeat på vägen hem.
Säger väl det mesta om mitt humör och tillstånd idag.

Snabbmakaroner och ketchup till middag. Snart drar jag täcker över huvudet och säger god natt.
Den här dagen vill jag bara bli av med!

Som rubriken säger, en onsdag likt det flesta.
Åt kvarg till frukost, var hos barnmorskan och fick intyg så jag kan flyga nästa vecka.
Jobbade på, åt lunch gick till Willys och 14.00 var jag hos kiropraktorn och flyttade tillbaka lite kotor i ryggen.
Jobbade lite till, åkte hem. Potatissoppa till middag, Simpson på tv, älskling har tvättstuga och nu är det läggdags.
En helt vanlig onsdag i en helt vanlig tjejs liv helt enkelt.
Roligare än så blev det inte idag.

Pyret sparkar och jag gäspar stort. Ska ropa på maken och flörta till mig att få lite gos innan jag somnar.

Natti, natti

Som jag längtade hela dagen igår efter att få gå till simhallen. Det skulle bli så skönt att röra på mig lite och sen det bästa med när man är i simhallen, få duscha och basta efter att man varit duktig och simmat.

Klockan blev 16:30 och jag slutade och gick från jobbet, kom upp till simhallen och tog mig igenom 20 längder. Det låter inte mycket, men för någon som knappt rört på sig på 4 månader, har foglossningar och en kula på magen var 20 längder allt jag orkade igår.
Åh vad nöjd jag var och sista längden låg jag och tänkte på hur skönt det skulle bli att äntligen få komma in och sätta mig i bastun.

Jag går upp ur bassängen och går in i omklädningsrummet mot mitt skåp, alla har "sticky fingers" där uppe så vill inte ha schampo och så framme när jag simmar.
Men vad upptäcker jag när jag kommer dit? Jo, jag har tagit fel nyckel till låset, den andra är i det låsta skåpet!!
Suck!

Ut i reception i bara handduk och ber dom komma in och knippsa upp låset, jag hinner springa bort och bara skölja av mig lite snabbt men vad hjälper de utan tvål och klor i hela huvudet?
För när dom väl hade knippsat upp låset var de ju bara att klä på sig och åka, jag kan inte lämna alla mina saker i ett olåst skåp och inte var jag så sugen på att ta med det till duschrummet.

Jaja tänkte jag, jag ska bara åka bilen hem kan duscha hemma sen. Halvvägs börjar det klia över hela kroppen och i hårbotten, tror inte att det var optimalt att jag gick från simhallen utan att duscha, så ser jag garaget och börjar tänka på att snart ska jag få duscha bara lite till.... Grannens bil har dött, utanför garageporten så ingen kommer in eller ut. Hon visste inte när hon skulle få hjälp så jag ringde Jimmy och bad om hjälp, jag tror inte att de blir så bra i mina stackars fogar om jag knuffar bil, men min man kom till undsättning och innan jag visste ordet av det stod jag äntligen i duschen!

Jag bestämde mig för ett varmt bad istället och låg där till skenet av värme ljus och såg hur vattnet rörde på sig när pyret sparkade.

Min lugna sköna tisdag jag skulle ha, blev ett helt litet äventyr i i sig. Men vad gör man? Jag har packat väskan och tänker gå till simhallen idag också!

Det känns som måndag morgon återkommer oftare än 1 gång per vecka. Jag vet att det inte gör det, men det känns så. Man säger trevlig helg och vips så är man tillbaka på jobbet.

Den här dagen har varit tung och jobbig. Gick inte hem för än strax efter 18. Inte alls som jag tänkt mig. Jag hade väskan packad för att åka och simma 16:30 när jag slutade.

Nya tag i morgon. Nu blir det sill och potatis till middag, mums!

Blir lite bortskämd av maken också, ligger här och slappar och får fotmassage! Härligt!

Vi tog en promenad i den vackra hösten. Det går inte så fort för mig med foglossningarna och sista biten hem var tung.
Men jösses så skönt det var att gå hand i hand med min man i det vackra vädret.

Här kommer en bildbomb!

Så jag köpte mig några nya. 2 st för 10 kronor på Willys. Kan frysas, diskas i diskmaskin och köras i micro.

I fredags gick vi in i vecka 23, så idag är vi alltså i 23 (22+2).
Varje dag tänker jag att jag ska göra en ny kategori som heter vecka för vecka och börja ta ordentliga bilder, men som med allt annat kommer jag aldrig riktigt dit. 

Ska se om jag får tummen ur och göra det ikväll. Tycker ni att det är roligt att följa magens utveckling vecka för vecka? 

Jag måste hur som bli bättre på att ta bilder för att kunna spara till framtiden. 

Pyret: Din bebis väger ca 500 g och är 20 cm lång. Den fortsätter lagra fett, men huden är fortfarande alldeles rynkig. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar insulin och hormoner. Bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå.

Mamman: Viktökning omkring 5 till 7 kg, om inte mer. Livmoderns mått är mellan 21 och 24 cm från pubisbenet och livmoderns topp. När livmodern växer trycker den mot urinblåsan och du blir kissnödig oftare. I denna period kan en del gravida drabbas av graviditetsdiabetes.

Det här har jag längtat efter, så trasiga som naglarna varit senaste veckan!
I lite mer en två år har jag gjort gelénaglar men idag är det wild and crazy, kör på akryl den här gången.

Mina gelénaglar har alltid suttit som berg, men senaste två gångerna har det släppt. Jag funderar på om det är hormonerna som gör det?
Hur som föreslog hon att vi provar akryl och varför inte?

Så skönt att fixa naglarna i alla fall! Sen blir det lunch med mamma och bror, mamsen kommer hem från sjukhuset idag.
Kvällen blir nog en bra film och kanske lite grönsaker och dipp. Det händer inte mycket i mitt liv längre.

Det slog mig igår att om 1 1/2 månad ska jag få gå på bröllop! En av mina bästa och äldsta vänner ska få bli fru åt sin stora kärlek. Jag längtar jätte mycket efter deras dag, ska bli så himla roligt!
Men jag vet fortfarande inte vad jag ska ha på mig! Så himla svårt att hitta kläder när man dels är på smällen och dels inte vet hur stor man är en månad framåt.
Jag har räknat ut att vi kommer vara i vecka 29 vid tillfälle, gud vet hur stor jag kommer vara då liksom!

Aja, det löser sig, längtar hur som haver massor till deras bröllop, är verkligen förväntansfull. Mysig höstlördag och all den kärleken i luften!
Få nu inte panik älskade Modie ;) ert bröllop kommer bli strålande, ser bara fram emot att få se dig stå brud!

Nä, nu ska jag studera när hon gör mina naglar.

Min make lagar tonfisk med potatis och hemgjord salsa.
Lite Idol på tv och vi har en mysig och bra fredag.

Återbesöket gick bra idag, allt såg bra ut både med mig och pyret.
Lugn och ro och ingen stress ordinerar läkaren.

Älskade Lill-killen har varit super snål mot sin pappa. En liten ynka spark och en liten buff har han gett sin far. Men nu ikväll då hände något.

Jimmy la handen mot magen och vilken show han drog igång där inne. Sparkade, buffade och snurrade runt hejvilt! Han snurrade så han tryckte sig mot Js hand!

Det är en lycklig pappa som kryper i säng ikväll.

Vilken lättnad det skulle vara om allt var rosa och fluffigt. Vilken skön känsla det skulle vara om allt var fröjd.
Det skulle vara så härligt om min vardag och framför allt min graviditet skulle kantas av mys och gos.

Min vardag har nog alltid varit väldigt stormig, det har alltid hänt mycket runt mig. Hur jag är och ser på saker har så klart stor del i de, men det har alltid hänt mycket.
Att min graviditet inte bara flyter utan problem kom inte som någon chock egentligen.

Jag hade tänkt att jag skulle träna flitigt, inte öka så mycket i vikt och ta mig igenom de här utan problem.
Saker blir inte som man tänkt sig. Första 14 veckorna blev jag kapad vid fotknölarna av illamående, kräkningar och trötthet.
Jag ökade snabbt i vikt och ta sig till gymmet gick bara inte! Jag försökte så många gånger, men jag sprang bara fram och tillbaka mellan crosstrainer och toaletten och kräktes så jag lade ner.

Illamående och tröttheten släppte och jag gav det ett nytt försök. Promenader till och från jobbet och träning skulle ske, nu jäklar! Men, då kom foglossningarna i vecka 16. Suck! Promenaderna gick inte utan att jag fick timmar av smärta och vånda som följd!

Försöker med alla medel att röra på mig mellan vecka 16-22, sen kom den läbbiga historien med sammandragningar. Nu väntar jag på återbesöket imorgon och besked om jag kan simma eller inte och hur mycket jag får anstränga mig.

Genom det senaste 23 veckorna har jag dessutom tampats med förstoppning, enorm viktökning och känslan av att vara instängd i min egen kropp.

Det är jobbigt för mig att vara gravid. Men, det finns alltid ett men, min son som jag bär på är på alla sätt älskad, önskad och efterlängtad.
Vi valde det här, vi vill det här! Jag är så tacksam att jag är gravid, jag är så tacksam för att det gick fort för oss att bli med barn. Jag är så lycklig, förväntansfull, exalterad och glad över att jag ska bli mamma till en liten kille. Att jag och min stora kärlek ska få möjligheten att bli biologiska föräldrar till en son.

Men lyckan över barnet och smärtan över graviditeten är inte nödvändigtvis samma sak. Det är för mig två olika saker, helt skilda från varandra. Det är så jobbigt för mig att vara gravid, men längtan efter min son och lyckan över att vänta honom är det bästa som hänt mig.

Allt blir inte som man tänkt sig, min graviditet blev det inte.
Men varje gång han sparkar där inne blir jag alldeles rörd och till mig.
På sitt egna lilla magiska vis är det rosa och fluffigt för oss, situationen är rosa och fluffig. Men själva vägen till destination är tuff!

Man kan inte ens förställa sig hur det är att ha en jobbig graviditet fören man själv går igenom det.

Här kommer bilder från två av dom absolut bästa dagarna i mitt liv. Först fick jag killen jag älskar, sen fick jag veta att jag skulle bli mamma. Jag ångrar inget, jag vill inte göra något ogjort. Alla krämpor till trots jag älskar mitt liv som fru och gravid.
Nu ska jag och foglossningarna ta oss igenom en sömnlös natt till!

Min mor har genomgått knäoperation nummer 2 nu. Så idag har vi varit och hälsat på henne på sjukhuset.

Vi hänger ofta på sjukhus nu förtiden i vår lilla familj.
Hon mådde bra, men var trött. Det var mysigt att träffa mamma en stund, hon verkade uppskatta lite sällskap.

Nu kokar potatisen, pyret sparkar och som vanligt ligger jag helt still i soffan medan min make flänger runt.

Tredje gången jag ska försöka skriva något här.
Jag var så rädd igår, så fruktansvärt rädd. Vaknade natten mellan måndag-tisdag och hade, som jag uppfattade de jätte starka sammandragningar som gjorde ont. Somnade om, gick upp på morgonen, sammandragningarna var kvar. Gick till jobbet och sammandragningarna höll i sig. Det som kändes värst var att det aldrig släppte, utan var konstant spänt, hårt och gjorde ont.

Ringde barnmorskan, fick order om att gå hem. Vilade, sov och badade inget hjälpte.
Ringde gynakuten och innan jag visste ordet av det satt jag i en ambulans på väg till sjukhuset.
Min rädsla för att något skulle vara på gång och allt skulle gå åt helvete var enorm!


Ambulanspersonalen och sjukhuspersonalen var så himla go. Många undersökningar senare fick jag betryggande beskedet att jag absolut inte var påväg att öppna mig eller något sånt, vilken lättnad! Hon hittade inget fel men var lite småbekymrad över mina starka sammandragningar.

Idag har jag varit och lämnat urinprov och på fredag ska jag tillbaka till Danderyd för fler undersökningar.

Vilken enorm ängslan och oro som slog mig och har legat idag och gnagt! Han måste stanna där inne, i alla fall till efter årsskiftet, så klart helst hela vägen, men i alla fall till efter årsskiftet.

Det blir ingen stress och bara lugn och ro och rå om mig själv fram över.
Min älskade lilla son! Vad gör jag om något går fel? Vad tar jag mig till om jag aldrig får lära känna honom?

Nej usch inte tänka så, måste tänka positivt!
Om man är så här orolig nu, hur orolig kommer man inte vara för sitt barn resten av livet?

Så nu vet ni det. Jag har haft lite svårt att sätta ord på det, bara varit ängslig igår och idag.
Trött som attan är jag också, gick och la mig 20:11 igår kväll och det blir nog samma sak ikväll.

Kvällen har tillbringats i soffan, trött och ängslig om ni inte uppfattat det än.
Nu sparkar pyret så nu ska jag njuta av det.